Somnade skapligt igår.
Vaknade igen vid 01.30 av en hämsk mensvärk. Smärtan lixom tryckte in i högra höften och ner i låret. Pluss på det min träningsvärk i magen (av 10 rullningar på rull-mag-tränarmaskinen ?!). Det blev bara värre och värre och att den endast var på högra sidan fick mig att tänka.
Nej. Nu jävlar. Nu är det blindtarmen. Jag har en inflamation. Den har spruckit. Den ligger i tusen bitar innuti min mage. Jag kommer dö. Kommer inte överleva.
Mitt i alla tankar målade jag upp hur smärtan växte, hur jag fick skrika på pappa, hur vi fick klä på oss och sätta oss i bilen till akuten. Jag funderade tillochmed hur jag skulle ligga i bilen och tänka att nu är det över. Sprutor, nålar, OPPERATION!!
Tog tillochmed upp mobilen och började söka efter blindtarmsinflamation. Vanligast hos män. Hos kvinnor förväxlas det ofta med livmoderbesvär (andas ut), värken startar straxt ovanför naveln till höger (min var långt under naveln och ner i ljumsken). Andas ut igen.
Vinglar ner och letar rätt på en ipren. Vinglar upp igen och ligger vaken till 04.30 då värken nästan är som helt borta. DÅ lyckas jag somna om.

Crazy night. Nu ska jag åka till mamma och hämta dendär jävla kartan så jag kan ta mitt piller jag glömde igår fucking tjejproblem.